Bagaren blev människa

Tillsammans med en vän var jag idag förbi den lokala närbutiken för att hyra en film. Till min stora glädje mötte jag där den lokala pizzabagaren som har sin pizzeria 10 meter från närbutiken. Jag hälsade, han hälsade tillbaka. Min vän hälsade inte, han hälsade inte på min vän.

Vad skulle då bagaren handla? Något måste vara slut tänkte jag. Mjöl? Ost? Sallad? Skinka? Något pålägg till pizzan, eller möjligtvis något till kebabrullen - något måste vara slut!

Väl framme vid kassan kom han smygande bakifrån och ställde sig efter mig i kön. Till min förundran hade han inte plockat med sig några varor. Vad nu? Röker min pizzabagare? Snusar han?

Här rubbades nu hela min världsbild. Pizzabagaren skulle hyra en film, precis som jag! Såklart! Han måste ju ha något att förgylla sin fritid med, precis som jag!

Pizzabagaren gick direkt från att vara pizzabagare till att vara en pizzabakande människa. Detta gör det ju lite jobbigt inför framtiden, jag känner ju honom som pizzabagare och inte som människa. Ska jag hälsa? Strul.

I slutändan blev det för mig en mysig kväll, även fast filmvalet föll på brittiskt istället för franskt. Hoppas att bagaren hade lika trevligt.