Lågstadiet
Skolan var som en lek. Nu i efterhand brukar jag kalla lågstadiet för just lekstadiet. Det enda jag åtminstone tänkte på var hur jag skulle tillbringa nästa rast. Inga problem fanns, inga bekymmer. På grund av min pollenallergi fick jag vara hemma 2-3 veckor innan sommarlovet, bara sådär. Det enda sköna jag såg i det då, var nog att jag slapp alla besvär till 60%.
Mellanstadiet
Stig hette vår lärare. Han hade stenkoll på sina elever, och min dysfunktionella klass blev hans ansvarsområde. Här var man alltid på skolan, oavsett om man var frisk eller ej. Det enda jag egentligen kommer ihåg från denna tid, frånvaromässigt, är att jag någon gång på morgonen tyckte att det skulle ha varit skönt att stanna hemma. Dock så förblev det en tanke.
Högstadiet
Det var här det bröt ut för mig. I sjuan och vårterminen av åttan var jag nog nästan fullkomlig i närvaron - ända tills första betygen kom. De var alldeles för höga - och ändå hade jag spenderat knappt någon tid alls framför skolböckerna. Vid denna tid började jag inse skolsystemets svagheter, och arbetade med hjälp av mitt kritiska tänkande fram en strategi som skulle ta mig genom resten av högstadiet på lättast möjliga sätt. Slöjd och hemkunskap blev ämnen som fick ta mest stryk, men det vanligaste var nog hela dagars frånvaro. Hela sista året levde jag efter mottot: Om jag inte skolkar nu kommer jag ångra det på gymnasiet.
När avgångsbetyget delades ut och alla andra hade höjt sina betyg sedan åttan, hade jag istället sänkt mina med nio snäpp. Fast det spelade ju ingen roll - jag skulle ju ändå gå natur.
Gymnasiet
Under mitt första gymnasieår var närvaron riktigt hög. Detta var självklart endast under tiden då jag behövde skaffa mig en uppfattning. Nu har jag lärt mig att jag ogärna missar ämnen som fysik, matte, kemi och biologi, men mer än gärna missar samtliga ämnen som inte är fysik, matte, kemi eller biologi. Dock så måste jag givetvis vara närvarande ofta även på andra lektioner, eftersom att många ämnen som varken är fysik, matte, kemi eller biologi bygger en hel del på att man är närvarande.
För några veckor sedan fick vi veta frånvaron under den del av tvåan vi läst. Jag hade 14% frånvaro, top 3 i klassen.
Summering
Jag gillar att lära mig saker, jag gillar skolan mer än de flesta. Det jag dock hatar och inte kan stå ut med, är att sitta ner i en och tjugo för att lyssna på en lärare som förklarar något för mig, något jag likväl kunde ha lärt mig ännu bättre om jag istället hade läst två sidor ur läroboken, hemma.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
ska rättskunskapsläraren känna sig träffad? ;)
Skicka en kommentar