Porsön

Professorsvägen
Porsön är mitt hem. När jag föddes flyttade min familj från en lägenhet på Lövskatan till just Porsön. Detta var igen till en lägenhet, nu vid "Professorsvägen". Här bodde jag under mina åtta första levnadsår.

Mannen I
En sak minns jag väl från min barndom. Runtomkring Professorsvägen gick en man runt. Han var inte helt 100%. Eller, egentligen vet jag inte om det var något större fel på honom, förutom att hans grej var lite udda. Hans grej var nämligen att pissa offentligt vid vårt bostadsområde.

Mannen II
En annan man jag minns väl, är en man som bodde mitt emot oss. Alltid när han öppnade sin hemdörr, han bodde ensam, så tittade han runtomkring, väldigt suspekt. Han trodde att någon skulle komma runt hörnet och göra hemska saker mot honom och hans hem. Jag tyckte detta var kul, men då visste jag självklart inte heller vad paranoia innebär.

Kvinnans son
Ett hus ifrån mig bodde en störd kille. Vi kan kalla honom "Alf". Han var på riktigt helt jävla störd i huvudet, och två år äldre än mig. En gång när jag var fem år knuffade han ner mig på marken. Jag blev ju självklart ledsen, och mitt hat mot Alf ökade. Men jag förstod samtidigt varför Alf hade blivit som han blev, hans mor var nämligen inte heller riktigt normal.

Kvinnan
Alfs mamma var riktigt läskig. Familjen, eller ja Alf och hans mor, bodde på andra våningen. Där, med en utsikt över hela gården, satt kvinnan hela dagarna och blickade ut över Professorsvägen. Ibland öppnade hon fönstret och skrek saker. Fula saker. En gång när jag gick förbi med min kusin, visade vi fingret åt henne. Som vanligt tittade hon bara tillbaka. Jag kände mig häftig.

Grannarna
Vi bodde på nedre våningen, och våra övre grannar var hemska. De spelade musik efter 22.00 på vardagar, festade hemma hos sig alldeles för ofta. Jag hade ibland svårt att sova under min barndom, bara på grund av dem. Jävla idioter.

Porsöberget
Den 11 november 1998 tog min familj steget uppåt. Vi flyttade till det idylliska bostadsområdet Porsöberget. Finast på Porsön, finare än Porsösundet. Här finns inga äckliga grannar, inga paranoida män, inga urinerande idioter. Här finns bara hyvens människor, som älskar det goda livet.

Eller som en kär Porsöberget-bo nyligen sa:
Den som inte bott på berget har aldrig upplevt äkta grannsämja.