Förnedringen

Idag missade jag min hållplats när jag åkte hem med bussen.

Vanligtvis tar jag linje 4. Den stannar vid Assistentvägen, varefter den tar fart upp för Berget, för att sedan släppa av mig i lugnet och säkerheten.

Idag tog jag linje 8. Den tar nästintill samma väg som linje 4. Den stannar vid Assistentvägen, och efter det plingade jag som vanligt - lydigt och samhällsenligt - genom att trycka på den röda STOP-knappen. Till min besvikelse borde jag vid detta skede redan ha klivit av bussen.

Istället för att ta fart för att nå bergstoppen, fortsätter självklart linje 8 mot Rutvik. Under min trevliga busstur hade jag givetvis glömt bort att jag satt på bondebussen.

Förnedrad och utskrattad, hånad och utbuad, fick jag gå längs den isiga och slaskiga bilvägen. Hela vägen, förbi Sundet och uppför den långa backen, hem till Berget.

Skönt att de bygger Luleås första tunnelbanestationer nu längs med Smedjegatan. Enda nackdelen är väl att det tillfälligt bullrar lite i centrum, fast det är väl värt mödan.